onsdag 14 november 2012

Utflykt till liten grannby. Del 2. "Aioli"







Vi åker fem svenska grannar till en by nära oss, Carnoules, för att äta fredagslunch. Den här gången "Aioli" med betoning på sista i:et. Hemlagad vitlöksmajonnäs är förstås en viktig beståndsdel i den här provencalska rätten men basen är fisk, ofta morue, torskfisk av något slag. Den kan vara färsk men också torkad - den påminner då om den svenska "långa" och är lite saltare än vanlig torsk eller kabeljo.

Övriga ingredienser syns på bilderna. Torsk är huvudingrediens men den serveras med skaldjur, ofta några musslor och också sniglar (det tycker jag är så äckligt att jag bara inte kan äta dem). Det ingår alltid ett hårdkokt ägg med skal, vanlig potatis och också sötpotatis. Morötter, haricots verts, blomkål och som här kronärtskocka. Kolla sen vitlöksmajonnäsportionen. Det här är en av två skålar till oss fem så det är meningen att man fullkomligt dränker ingredienserna i den här underbart goda (förstås) hemlagade majonnäsen.

Till detta serveras bröd, vatten i karaff och rödvin och rosé för den som vill ha det. Gott lantvin i karaff, inget knusslande med märkesviner utan vi tar det huset bjuder. Himla gott är det och vi äter alla med god aptit.

Efter detta serveras efterrätt. Några tar en hemlagad chokladvariant med grädde, vi andra beställer Îles Flottantes, "flytande öar" vilket är en slags smaksatta äggvitebollar som flyter runt i en urgod vaniljsås. Mera vin för den som vill ha. Det är inga små portioner det här och måltiden får ta sin tid på sedvanligt fransk manér. Överallt omkring oss sorlar lokalbefolkningen och njuter av sin aioli de också, det är vad som serveras idag.

Till sist beställer vi in kaffe för fyra personer. Den femte som är jag avstår. Sedan ber vi att få notan, l'addition. Den syns längst ner, klicka på den bilden och titta på den sirligt vackert handskrivna lappen. Notera också slutsumman. För oss fem personer betalade vi 66.00 euro. Det är cirka 13 euro var, ungefär 125 svenska kronor.

För detta fick vi alltså en makalös varmrätt, efterrätt, bröd, vin så mycket vi ville och kaffe med liten chokladbit till!!

Våra svenska grannar som precis som vi varit runt på lite olika restauranger härnere genom åren höll på att trilla baklänges när de såg detta. Vi enades om att billigare än så här äter man inte ute. Jo, det finns andra landsortsrestauranger som också har den här sortens "formules" som det kallas - menyer som innehåller allt det här till så facila priser.

Om vi åker hit igen? Det är klart vi gör. En fredag framöver ska vi åka dit och pröva deras Moules frites, dvs Moules Marinières med pommes frites, den här märkliga kombinationen som ursprungligen kommer från Belgien.

Här är själva huvudingredienserna som av någon anledning hoppade hit ner i texten
 
Mätta och synnerligen belåtna tackar vi för oss och ger oss sedan ut på en liten minituristutfärd i byn. Som framförallt har en speciell järnvägshistoria men den får vänta till nästa inlägg!

4 kommentarer:

Elisabet. sa...

Ja, men nu vet jag varför jag tänkte att jag läst det hos dig ...! Det var nog det du skrev om mellan 12 - och 14 i söndags ?

Monet sa...

Jag minns inte säkert Elisabet, jag tror snarare att det var förra veckans DBIV och att jag vann pga av det:-)

Anonym sa...

Ser härligt ut även om min mage måste hoppa över huvudingridiensen....aoili:(
Må så gott/kramar Christina

Monet sa...

Christina: jag tål normalt varken för fet mat i mängder eller för mycket vitlök för den delen heller.

Men det är något speciellt med den här franska ailolin, den är mild och len och tillsammans med de övriga ingredienserna går det bra. L i t e magknip fick jag men det var det värt!