Här är bilder som talar för sig själva. Min automatiska macro fungerade för en gångs skull - så roligt det blev med de tydliga regndropparna på växterna även om motiven inte är helt unika. Men vår känsla här vid havskanten är det. Så långt ifrån vår sydfranska by man faktiskt kan komma. Och vi saknar den redan måste vi erkänna även om det är helt underbart med Sverigeresa också!
För första gången känns det påtagligt att leva med dubbla identiteter. Jag kommer på mig själv med att le och nicka och vilja säga: bonjour och merci och au revoir när jag går in och ut i affärer. Och "pardon" när jag måste be någon flytta på sig i kön i lilla skärgårdsbutiken. Men så gör man ju inte i Sverige, här går man bara förbi varandra - vi som är utsocknes vill säga. Öborna, sådana som vi var, hälsar och pratar förstås. Fast jag tar vänligt i folk och ler och säger "förlåt" när de blockerat hela snabbköpets gångar med sina semestervagnar, det gör jag.
6 kommentarer:
Ja, det gör jag faktiskt jag med .., jag kanske har varit fransyska i något tidigare liv ,-)
Skåningar är helt klart artigare än människor norröver, den saken är säker.
Låter underbart med kontrasterna. Sverige o skärgård har något magiskt i sig, även när det regnar :).
Var finns ditt paradis? Har själv haft stuga på väddö...
Kram
När jag hade kommit hem till Sverige efter ett år i franska Grenoble, ropade jag automatiskt ett glatt Bonjour, Madame, när jag klev in i tobaksaffären hemma i Västerås. Till allas förvåning.
Visst är det lite vilsamt med regn och dis ibland, i alla fall.
Hej Monica och Bengt.
Jättefina bilder! Välkommen till Roslagen igen. Jag kan på ett sätt förstå att ni längtar tillbaka. Atmosfären verkar ju vara en helt annan människor emellan.Jag tycker du skall använda din franska "stil"även här och glatt ropa...Bonjour madame!Det 'är bara uppiggande och visar dessutom på respekt.
Kramar
Christina Norrtälje
Elisabet: tror du inte det har att göra med ditt eget vänliga och intresserade sinne och din butikserfarenhet också? Det där med skåningar vet jag inte om jag helt håller med om, uppvuxen där som jag är. Men i Ystad verkar ALLA vara gulliga:-=
Dubbelörn: vårt skärgårdsparadis ligger på Blidö. Själva bodde vi i 17 år på grannön Yxlan innan vi flyttade till Provence. Väddö är också jättefint!
Maggan: jag förstår om folk tycker det är konstigt med olika hälsningsseder. Men jag gillar verkligen den franska. Man ser och blir sedd!
Christina: haha - jag vet inte om det skulle gå hem med Bonjour Madame överallt. En del skulle nog till och med tycka att man snobbade lite?? Mår du bra annars?
Hej igen!
Jag har mailat dig på din franska mailadress tror jag....orange.fr
Jag hoppas att ni får njuta till fullo av skärgården nu när ni är här.Själv tycker jag väldigt mycket om sensommaren som jag tycker är så vilsam, solen så mjuk,sommargästerna börjat droppa av....Ja, du vet.
Kramar
Christina.
Skicka en kommentar