I pyttelandet Luxembourg bor lilla barnbarnspojken G med sin mamma, min dotter och sin franska pappa.
Just den här dagen fyller han exakt sex månader och det är sedan en tid aktuellt med övergång till välling och barnmat.
I Luxembourg finns inte välling. Bara tyska barnmatsburkar och torrgröt. Som i Frankrike ammas inte barnen på det svenska viset även om man försöker uppmuntra till det. Det är flaska med modersmjölksersättning som gäller och sen går man över till gröt. Den svenska vällingtraditionen finns alltså inte.
Vi har därför packat bilen full med svenska barnmatsprodukter: välling, nappflaskor med stort vällinghål och barnmatsburkar från fyra till sex månader.
Den lille pysen kommer inte att svälta. Han ammas fortfarande helt och har precis börjat få smaka på puré. Här får han prova på en god grönsaksvariant som efter ett par skedar glatt slinker ner.
Man blir på omåttligt gott humör av mormorsbesöket och mätt och glad fyrar han av sina härliga leenden till oss alla.
5 kommentarer:
Vad är det för fel på utländsk barnmat?
Jag kan inte svara utförligt på det. Men om man jämför konsistens och smak på t.ex Sempers grönsakspuré på palsternacka och potatis med den tysktillverkade med samma ingredienser så smakade den senare helt gräsligt. Det tyckte barnbarnet också som till slut grät och fick kväljningar.
Man ger också barnen puré på både tomat och spenat, något man väntar betydligt längre med i Sverige både med tanke på allergi och nitratinnehåll.
Det är stora kulturskillnader när det gäller amning, tillägg, flaskmatning, avvänjning och övergång till gröt och puréer.
Min dotter kan inte tyska heller och vill gärna veta vad det är i burkarna hon ger sitt barn. Varför det inte finns barnmatsburkar med fransk text i Luxembourg förstår inte jag men det är möjligt att de hittar det så småningom.
Äh, jag bara undrar eftersom även jag har fött och fött upp barn utomlands, och skillnaden är väl i huvudsak synen på amning och frånvaron av välling (vars rikliga och tidiga förekomst här hemma för övrigt misstänks vara en anledning till glutenallergi, men det har jag ingen egen uppfattning om.)
Inte hade jag då en tanke på att släpa burkar från Sverige. Jag lagade själv, tipsa om det. Jag menar, palsternacka och potatis som tagit omvägen om fabrik... Och vill man inte ha pulvergröt till ungarna går det bra med hemlagad havregrynsdito med banan och äpple. Tomat förekommer i riklig mängd i svenska barnmatsburkar för övrigt, om än inte som ren grönsakspuré.
Hipp är för övrigt ett ekologiskt tyskt barnmatsmärke som är mäkta poppis här hemma.
Det här är förstås ingen stor sak, men jag finner det aningen lustigt att Sverige tydligen inte bara ensamma ståtar med svenska krusbär;-)
Intressant med dina kommentarer. Det är länge sen jag själv var i sitsen att gå över till välling och introducera smakportioner och jag följer därför barnbarnets väg till detta med intresse.
Min dotter helammar vilket idag uppmuntras i Luxembourg. Men kunskapen om amning är inte alls lika utbredd bland läkare och sköterskor (det finns f.ö inte någon BVC utan man är hänvisad till barnläkare, oftast manliga)som i Sverige. De råd hon får kring övergång till annan mat är därför undatagslöst baserade på flaskmatning och därmed andra rutiner än när man ammar.
Välling (som ju i praktiken är utspädd gröt, apropå glutenfrågan)känns som ett naturligt alternativ för min dotter som gärna vill följa den svenska modellen kring hur man introducerar sin unge för barnmat i olika former och så småningom får ett helt avvänjt barn med kanske bara morgon- och kvällsamning kvar.
Att helt laga sina barns mat kräver sin kvinna, jag tror inte så värst många gör det faktiskt även om min dotter faktiskt gjort just egen puré på potatis och palsternacka vilket också slank ner. Men att hon efter att ha återgått till jobbet också ska stå och fixa till rätt sammansatta maträtter till bebisen efter jobbet, det tror jag inte fungerar. Om man är hemma och har tid, lust och möjlighet är det en annan sak, det dräller ju av recept på nätet och alla mammasajter inte minst.
Mammaledigheterna är ju också extremt mycket kortare på kontinenten, det vet du säkert som bott där, och det här barnet skall in på dagis och då vara avvänjt och tillvand vid barnmat vid 9 månaders ålder. Det krävs ju då att det går lätt och smidigt dessförinnan och smakar den tyska maten inte bra så kanske introduktionen går lättare med några Semper eller Findusburkar.
Och, som jag skrev, vill man veta vad det är barnet får i sig måste man ju kunna tyda vad som står på burkarna. Jag googlade lite på Hipp barnmat som jag inte alls kände till. Majoriteten av länkarna pratade om gift i någon batch med fruktmos, det lät ju inget vidare - synd med så dålig PR.
Det kommer inte att bli så mycket mera leveranser av svensk barnmat, vi bor ju själva i Frankrike utan detta var avsett som hjälp till den första introduktionen.
Jag anser helt enkelt att barnmatsföretagen har lyckats lite väl bra i sin marknadsföring:-) Det är ju inget märkvärdigt med bebismat alls, duger fint att ta undan av den mat man lagar till sig själv innan kryddning etc. Mixer är förälderns bästa vän! Och vad gäller barngröt är den åtminstone i Sverige oftast baserad på havre eller ris, alltså glutenfri.
Söt unge, hoppas det går vägen alltihop med av- och tillvänjning och bebisdagis!
Skicka en kommentar