tisdag 15 september 2009

Fiskafänge


Stunderna mellan uppackning och administration av all post och annat som hopats sig efter åtta veckor i Sverige ägnar jag åt min digra Sverigebildbank och försöker redigera och lägga in lite av bilderna på bloggen.

Det känns stressigt att inte hinna svara på alla rara kommentarer men det kommer, jag lovar. Just nu känns det mera angeläget att få berätta lite om mötena på skärgårdsön under vår Sverigevistelse. Och här är det äldste sonen med barnbarnet lilla S. fyra år som kommit på besök till ön.

Hennes pappa är en otrolig gäddfiskare. Ända sen han själv var nästan lika gammal har han fiskat. Och under alla seglingsåren i skärgården smet han upp vid fyrasnåret och kom hem med den ena gäddan efter den andra. Jag var fena (sic!) på tillagning av gädda i foliepaket på grill på skärgårdsklippa och när han nu på första kastet i viken får upp denna 1,5 kilos gädda så får de gamla kunskaperna tas till nåder igen.

Inte på tjugo år har det fångats någon gädda i denna vassvik berättar uthyrningsväninnan. Men sonen C, han kan. Och pedagogiskt visar han sin lilla flicka de läbbiga rovfisktänderna och både hon och Dessi får vara med när den tas av daga med ett snabbt slag på huvudet med ett vedträ, sedan "halshuggs" och sen tas ur med inälvor och allt. Dessi är intresserad av rommen men vågar sig inte på det hela. Lilla S är väldigt nyfiken och säger när gäddan far till himlen med hjälp av pappas vedträ: "Nu gick den sönder!"

Vi äter den till middag, fullproppad med smör, dill, gräslök, timjan och annat som vi hittar i kryddlandet. Mums!

Posted by Picasa

3 kommentarer:

Elisabet. sa...

Härligt! sånt här tycker jag om .., stillsamma små berättelser .-)

Suzesan sa...

Åhh så ni är hemma nu Monet. Tänkte på hur det gick på er resa.

De har vassa gaddar de där.Fina bilder och fin berättelse.

En gång lyckades jag få en rejäl sån ja stor och det var första gången jag fiskade efter gädda. Killarna i båten slutade prata med mig. Sura var de. Sen när vi kom i land så kastade jag in gäddan upp på land och pojken som var med (femton)tog fram handen och skulle fånga den. Dumt för han skar upp tummen. Dumt gjort. Vi fick åka och sy.

Lycka till med din uppackning. Vilken härlig sommar ni har haft.

Kram
/Susanne

Monet sa...

Elisabet: tack för komplimangen. Jo, liten vardagshändelse men nog kommer Lilla S att komma ihåg sin första gädda, det tror jag.

Susezan: gräslig historia. Men de har verkligen sylvassa tänder!