Skönhetsdag 2

När jag går in på det franska parfymeriet tas jag emot av en väldigt vacker dam, sminkad på det där snygga franska sättet. Inte för mycket, inte för lite. Särskilt ögonen är de fena på att framhäva.

Hon börjar genast syna mitt, något för mycket solbrända ansikte. Det tar härnere även om man försöker undvika solen men simmar man i poolen går det inte att undvika.

Hon blir alldeles förskräckt och säger: "Madame, ni har en väldigt känslig hy - ni får INTE bränna er som ni har gjort. Vi måste genast ordna till detta".

Och så plockar hon fram (svindyra förstås) krämer - en "crème réparatrice", en läkande och lugnande kräm som skall dämpa mina röda kinder och näsan.

Jag måste ABSOLUT ha solskyddscreme säger hon och ger mig också en bruncreme med 30 i solskyddsfaktor. Det är ju fiffigt tycker jag - dämpande bruncreme som också skyddar. Och den kan jag ha i poolen säger parfymdamen som skakar på huvudet åt denna blonda skandinaviska madame som inte har vett att skydda sig mot starka medelhavssolstrålar.

När jag sen berättar att jag vill ha en kajalpenna och nytt läppstift synar hon hur jag är mejkad. Och påpekar att svart kajal inte alls är bra till mina "vackra gröna ögon". Nej, djupt marinblå penna ska det vara. Jag blir tveksam, jag minns 80-talets blå mascara som ju såg jätteläbbig ut. Nja...

"Vill ni att jag visar er hur man lägger en snygg ögonmake-up?" frågar hon professionellt. Och se, det har jag aldrig varit med om och vill gärna veta hemligheten bakom de vackra franska ögonen. Själv är hon ursnyggt målad hela hon så hon får gärna visa mig.

Jag får sätta mig vid spegel och hon tar varsamt bort min egen make och börjar lägga kajal i yttre ögonvrån och arbetar sig inåt längs ögonfranskanten. Hon berättar hur hon gör och jag får ömsom blunda, ömsom titta upp och också se i spegeln hur hon gjort. Hon är som en sträng fransk lärarinna, förhör sig om jag nu förstått det hela. Sen suddar hon ut det hela på ett jättesnyggt sätt, lägger på en persikofärgad ögonskugga, avslutar det hela med ljust vit ögonskugga längst in i ögonvrån och sen upp mot ögonbrynen. Och så lägger hon kajal längs ögonfransarna uppe och nere. Vips ser jag ut som Audrey Hepburn! Nej, jag skojar. Men snyggt blev det.

Sen kommer vi till munnen. Hon har tidigare frågat om jag har make-up-penslar och jag säger att jag är konstnär så det har jag. Det har hon roligt åt men blir sedan allvarlig och säger: "Om ni är konstnär har ni lärt er färglära eller hur? Ni kan det här med kontrastfärger också?"

Och när jag svarar att det kan jag så tycker hon diplomatiskt att jag ska byta läppstiftsfärg. För den jag har går för mycket åt det violetta hållet och passar inte min hudtyp och min ögonfärg. Och för mycket violett gör att tänderna ser gulare ut dessutom säger hon med allvar.

Och det förstår jag ju direkt. Gult och violett är kontrastfärger och förstärker varandra, så varför har jag aldrig tänkt på det? Försiktig provar hon ut en läppstiftsfärg jag ALDRIG själv skulle valt, lägger på den vant och se: det blev JÄTTEBRA. Hela jag blev annorlunda med ögonen, en slags rouge-aktigt puder över hela ansiktet och speciellt på kindknotorna. Och så en ny mun.

Maken står bredvid och tittar storögt på förvandlingen. Och håller med parfymdamen om att Madame nu är "très belle", mycket vacker.

Så jag köper det hon föreslår, inklusive de vårdande krämerna - förstås:-). Sen kommer hon med en fin sminkväska där hon lagt ner ett antal produkter som hon tycker att jag måste pröva sen. Det är jätteviktigt att lägga ansiktsmask då och då (har jag aldrig gjort i hela mitt liv), man måste smörja morgon och kväll med de här läkande cremerna och så ger hon mig en liten tub mot celluliter också men då måste jag skratta. För det där tror jag inte på ett dugg - antirynk och anticellulit det tror jag är båg.

Men här i Frankrike är man dödens allvarlig kring detta så jag ska prova min lilla tub och se om det har någon effekt.

Sen får jag instruktioner: ikväll ska jag ta bort allt hon lagt dit, tvätta med en särskild "tonic", lägga på en ansiktsmask jag får av henne och sen stryka på tjocka lager av läkecremen. Den ska på i lager igen i morgon bitti och nåde mig om jag går ut i solen utan solskyddsfaktor igen!! Som en riktig doktor är hon, vänlig, professionell men mycket uppfordrande. Som en skolflicka lovar jag att lyda.

Jag går ut ur affären, många pengar fattigare men känner mig fin resten av dagen - nyklippt av den tuffa Martine och artistmejkad av ett riktigt franskt proffs! Tjugo procents rabatt får jag också och blir uppsatt på kundlista.

Så annorlunda och skickligt gjort - det där har aldrig hänt mig i Sverige.

(Om jag gjorde som hon sa igår kväll? Nja, sådär är jag inte van att hålla på innan sängdags. Det fick räcka med läkecremen. Och den var väldigt bra faktiskt!)