lördag 14 mars 2009

Håll i er flickor! Fransk kvinnomanual 1.

Jag borde egentligen sitta ute i solen och läsa en av mina nya svenska böcker istället för att häcka framför datorn. Men under portbildsletandet ramlade denna franska artikel fram och jag kan inte undanhålla er den. Klicka på bilden så går den att läsa i sitt sirliga original för den som gillar franska.

Min dotter, 35, sände den här till mig och frågade i upprörd ton: Mamma, GJORDE ni verkligen så här?? Det hon syftar på är artikelns innehåll - ett referat från en fransk manual för hushållsekonomi från 1960. Jag tycker ju inte det är så mycket ekonomi det handlar om utan mera hur kvinnan uppmanas att bete sig inom äktenskapet. I nittonhundrasextiotalets Frankrike! Det blir ett långt inlägg men låt er roas. Eller bestörtas eller vad det nu blir.

Den första uppmaningen ( i väldigt fri översättning) handlar om att "se till att mannen får en deliciös måltid DIREKT när han kommer hem från arbetet. Gör den om möjligt dagen innan så att han inte behöver vänta alls. De flesta män är hungriga när de kommer hem och detta är ett sätt att visa att ni tänkt på honom och uppskattar hans vedermödor.

Dessförinnan: ta en kvart för att vila er innan er man kommer hem. Rätta till er make-up, sätt något över håret och var fräsch och välkomnande. Han har tillbringat en dag tillsammans med människor som har varit stressade av bekymmer och arbete. Var glad och visa en smula intresse för vad han gjort under dagen.

Städa och plocka undan: gör en sista runda genom husets viktigaste rum. Samla ihop skolböcker, leksaker och papper och torka till sist av dammet från borden.

Se till att det är så tyst som möjligt: I samma stund som mannen anländer, stäng av alla köksmaskiner inklusive dammsugaren. Se till att barnen är tysta. Visa att ni är lycklig över att se honom och möt honom med ett leende som visar att ni verkligen är seriös i er önskan att behaga honom.

Lyssna till honom: det kan mycket väl hända att ni har ett antal viktiga saker att tala med honom om men att göra det vid hans hemkomst är fel tidpunkt. Låt honom tala först. Kom ihåg att hans samtalsämnen är mycket viktigare än era.

Tag inte emot honom med klagomål och problem. Beklaga er inte om han kommer försent till middagen eller ens om han stannar ute hela natten. Betrakta det som petitesser jämfört med de svårigheter han får utstå under dagen. Se istället till att han får det så bekvämt som möjligt, föreslå honom att sätta sig i en fåtölj eller sträcka ut sig på sängen. Ge honom en varm eller kall dryck. Arrangera kudden och föreslå honom att ta av sig skorna. Tala mjukt, tyst och vänligt till honom och ställ framförallt inga frågor om var han varit eller vad han gjort. Kom ihåg att det är han som är herre i huset och skulle han välja att göra som han själv vill så gör han det alltid rättvist och hedervärt.

När han har ätit färdigt, duka snabbt av bordet och diska. Om er man erbjuder sig att hjälpa till, avböj då detta eftersom det riskerar att kunna bli en vana som han ska besparas eftersom han har haft tillräckligt med arbete under dagen. Uppmuntra honom istället att ägna sig åt sina intressen och visa också att ni själv är intresserad av hans hobbies utan att för den skull trampa in på hans revir. Om ni själv har några små intressen, ägna er åt dem utan att tala med er man om detta eftersom kvinnors intressen oftast är ointressanta om man jämför med männens.

Vid kvällens slut, ordna till i huset så att allt står färdigt inför morgondagen. Tänk särskilt på att förbereda frukosten i förväg. Er mans frukost är mycket viktig eftersom han ska gå ut och visa upp sig för omvärlden på ett positivt sätt.

När ni sedan är klara för att gå in i sovrummet, se till att ni är förberedd så att ni kan lägga er så snabbt som möjligt i sängen. När det gäller de intima relationerna med er man är det viktigt att ni påminner er om era äktenskapslöften, i synnerhet de som handlar om att lyda er man. Om han gör bedömningen att han har behov av att sova ögonblickligen, då ska det också bli så. Under alla omständigheter, följ er mans önskningar och gör absolut inga pressande försök att provocera fram eller stimulera en intim relation.

Om er man föreslår "l'accouplement" (själva akten förmodar jag), acceptera då detta ödmjukt medan ni behåller känslan av att en mans nöje är viktigare än kvinnans. När han närmar sig orgasmen kan ett litet jämrande från er ge honom uppmuntran och det räcker alldeles väl för att indikera för honom att ni också kan ha haft nöje av det hela.

Om er man förreslår "une des pratiques les moins courantes", alltså typ en mindre vanlig övning, visa er då lydig men resignerad och visa er eventuellt uteblivna entusiasm genom tystnad. Det är då troligt att er man ganska fort somnar.

Ni kan också ställa er väckarklocka så att ni vaknar före er man vilket ger er möjlighet att ge honom hans kopp te medan han vaknar till."

Här avslutas citaten från hustrumanualen. Och i tidningen där den publicerats skriver man: "Voilà. Detta är ett verk, skrivet för inte så länge sedan, 1960. Det är nästan bara för en generation sedan. Efter det kom maj 1968... Lärorikt eller?"

Tja, vad tycker ni? Själv får jag skratthicka när jag nu lusläser detta igen, framför allt kring det som förväntas hända i den äkta sängen. Men samtidigt är det ju helt gräsligt - arma franska kvinnor, som de har haft det. Eller ska man tro att det gick till så här? Inte hos mig iallafall men det var ju efter 68 det! Hade min man kommit hem efter att ha varit borta hela natten hade jag INTE bäddat ner honom och puffat på hans huvudkudde, det vet jag med bestämdhet. Jag hade då helt struntat i om han var husets herre eller inte kan jag säga:-)
Posted by Picasa

9 kommentarer:

Anonym sa...

Suck! Vilka tider!! Ingenting är längre som förut....

Anonym sa...

Det är ju en manual för en slav - en kombinerad hushålls- och sexslav!

Meddela dottern att NEJ, så gjorde vi inte! Min mor lär knappast ha uppträtt på det sättet på femtiotalet heller.

Man får ett svagt hopp om att det hela var menat som ironi - eller att det var en önskelista från en tölpig karl som ingalunda fick som han ville!

Tankevågor sa...

Vilken läsning! :-)
En variant på den här på svenska har jag läst förut på mailen som kommit.

Nu har jag varit och tittat på dina vackra portar.
Har också lagt ut portar på min blogg idag.


Men jisses! Nu får jag bokstäverna:

dessess som ordverifiering!

Visst är det väl Dessi hon heter lilla valpen?

em sa...

Nej, ingen i min familj har betett sig så under min livstid - men jag har sett liknande beteende både i min och tidigare generationer. Jag höll på att ramla av stolen när jag hämtade en f.d. klasskamrat när vi skulle träffa tjejerna i gamla klassen - hennes make gillade inte hennes make-up, han bara gjorde en rörelse över sitt ansikte, som han tvättade det. Och hon tvättade genast hela ansiktet!!!! Han var definitivt huset herre och hon hans dörrmatta.
Min kompis mamma i Kanada kunde din manual utantill - fem minuter innan maken kom hem sa' hon: "Oh, Mr. G är snart hemma, han tycker inte om att se mig i långbyxor, vill du passa maten medan jag byter om?" Eller: "Nej jag hinner inte göra ......... för jag har inte hunnit baka en kaka till Mr. G". Han skulle ha en egen tårta eller mjuk kaka varje lördag.
Margaretha

Anonym sa...

"Ett litet jämrande". ROFLMAO, som det hette på 1990-talet.
Skämt åsido, råden till en god hustru i 1950-talets veckotidningar tangerar detta.
Se
http://femtiotalsjakten.blogg.se/2009/february/det-har-alltid-funnits-en-ribbing.html

Och vi ska minnas att begreppet våldtäkt inte existerade inom äktenskapet förrän - ja, vad var det, 1970-tal?

Suzesan sa...

Men asså jaha där får man läsa ju. Men det är nog så i vissa länder om inte annat.

Tänk några av de där egenskaperna är det väl många herrar här hemma som gladeligen skulle ha det så.

Vi är nog inte så långt borta. Jag minns att det där fanns i många familjer när jag var barn.
Jag är född 1960. Jag känner mig inte helt främmande för det jag läser.
Jag hade ALDRIG ALDRIG anpassat mig till det där. Inte ens förr.
Men ett gott skratt fick jag.
Jag minns det där uttrycket
"Kvinnan tige i församlingen" så brukar de hänvisa till att det står i bibeln.
Vid nåt tillfälle har jag hört det från någon som karl som har de åsikterna om kvinnor. Då brukar jag fråga "-Vad mer ur bibeln kan ni min herre":)Jag brukar säga det syrligt.
Ha en bra söndag
Kram
Susanne

Anita sa...

Jag suckar djupt...
Det där kan inte vara allvarligt menat..?

Fast jag har sett liknande artiklar i svenska veckotidningar från 1920-30-talet.

Suck..

Monet sa...

Slottsträdgårdsmästaren: tja, det kanske känns så för en del män:-)

ab: dottern vet redan att vi inte ställde upp som sex- och hushållsslavar. Men nej, ironi tror jag inte det var, rena rama allvaret. Tyvärr!

Londongirl: ja, visst var det läsning. Tack för fina ord om mina portar och visst heter valpen Dessi. Lustigt!

em: det låter helt gräsligt det du berättar. Man kan inte förstå att kvinnor för inte så länge sen lydde och passade upp på sina män på det här sättet. Brrrr

libby: jag garvade också över jämrandet. Haha. Jag får inte upp länken här i inlägget men ska gå in och läsa på din blogg igen. Det var nog så på femtiotalet i Sverige också, det var ju hemmakvinnornas tid och min mamma såg ju alltid till att maten var klar när pappa kom hem t.ex.

suzesan: Bra att svara tillbaka som du gör. Att tiga i en församling är väldigt urmodigt känns det som.

Och Smulan: jo det är ju faktiskt sant. Och som det stod i artikeln, skrivet för bara en generation sen!

Isa sa...

Vad som slår mig är, vilken kort fas i den sammantagna kvinnohistorien, som denna artikel speglar, den ensamma, nätta, lilla hemmafrun med få barn omkring sig, begynnande hjälp av tekn. prylar ('machine à laver, aspirateur' etc !), livsmedelsindustrien som inlett sin arbetsavlastande funktion etc.

Jag är fullständigt övertygad om att den här manualen (sett andra liknande) skrevs en gång på fullaste allvar för att propagera för och välkomna denna Nya Sköna Värld, där lilla frun äntligen kunde vara ensam herre på täppan utan en massa tjänstefolk och snärtiga pigor (i och utanför le grand lit!)

Att det sedan för hela arbetarklassen och den ännu då stora jordbruksbefolkn. aldrig var tal om ngn sådan hemmafru-roll, är ett ofta förbisett faktum, när epoken diskuteras.