lördag 14 februari 2009

Att få en Pudel


Nu har vi haft pudel-Dessi i huset precis en vecka. Hon kom till oss förra fredagskvällen och så här fort har hennes anpassning gått.

Här står hon, liten som hon är och med fransk nospudelklippning (den ska få växa ut och bli burrig som resten av pälsen sen) och är riktigt tvärsäker och tycker det är helt OK att stå på mina fina Provencetextilier.

Lite oborstad idag men annars; vilken HUND. Vi har haft många, hussen och jag tillsammans men den här lilla känns redan som kvintessensen av dem alla.

Liten, tuff, orädd, snabb, smart, busig - söt faktiskt trots Anfader- och punkfrisyren - och lättlärd trots kiss- och bajsmissöden. Men det är bara en vecka sen hon bodde i kennel och hon har bara bestämt sig för att det är nu här hon hör hemma. Det tycker vi också!
Posted by Picasa

9 kommentarer:

em sa...

Hon är ljuvlig! Mindre än den dvärgpudel jag hade en gång men väldigt lik honom. En stor hund i liten förpackning. jag har fortfarande två tröjor jag stickade av hans ull - plus garn till minst en stortröja till.
Margaretha

Christina sa...

Bredbent står hon dessutom, som om hon äger stället ;)

Anonym sa...

Hon ser ut som en riktig tuffing, den där Dessi. En sockersöt sådan!
Tack för härliga Provencebilder. Ser underbart ut!
Kram
Helen

Lena sa...

Det är härligt med hund! Jag tror pudlar är underskattade, behandlar man dem som hundar och inte som små barn så är de så trevliga.

Jag vill också bara berätta att åtminstone svenska ekollon i för stor mängd, i detta fallet några stycken, får stor schäfer på fall, med förgiftningssymptom.

Anonym sa...

Hehe - hon är som en liten Napoleon som skådar ut över sina nejder! :)

Kesu sa...

Hon verkar helt fantastisk! Jag tror säkert att Lelle R skulle stormgilla henne.

Monet sa...

em: det är verkligen sant: stor hund i liten förpackning. Men HUR kunde du få ull från din? Pudlar fäller ju inte och jag får ingen ull alls när jag borstar henne?

Christina: just så. Bredbent. Hon beter sig verkligen mycket hemtamt och gjorde det från första början. Det kändes som om hon visste direkt att Här Bor Jag.

Helen: ja, hon är en liten tuffing, inte kaxig men heller inte rädd. Fast dammsugaren igår gillade hon inte, den var läskig!

Panter: jag tror också att pudlar är underskattade eller man har, som jag själv, fördomar mot dem eftersom de varit så fånigt klippta och fungerat som societetsdamhundar. Det här är ju riktiga hundar, apporterande sjöfågelhundar från början.

Och jag är livrädd för alla ekollon som det dräller av på tomten. Jag tror visst att det kan få den största hund på fall! Brrrr

em sa...

Vi sparade ullen när han klipptes. Det blir mycket efter några år!
Margaretha
exotsc säger wv - kan bara betyda att det är exotiskt med pudel ull, varmt i alla fall!

Kesu sa...

Jag vet inte riktigt om du menar att Dessi kan halka på ekollonen eller om du är orolig för att hon glufsar i sig dom. Under en av mina kvällsprommisar med Lelle R berättade en matte att hon läst på Agrias hemsida att ekollon är giftiga för hundar. Visste inte jag. Men nu vet du.